Kalendrar
Kollar
Försök
Naturens kalender – Om oss
Naturens kalender drivs av Svenska fenologinätverket, som är ett nätverk med flera universitet, myndigheter och föreningar. SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, är nätverkets huvudman.Huvuduppgiften för Naturens kalender är att samla in observationer av vårtecken, hösttecken och annat i naturens kalender. Gillar du att följa med i årstiderna är du varmt välkommen att delta. Vårt mål är att vara ett landsomfattande nätverk och därför vill vi gärna att du rapporterar in vad som händer i naturen i dina trakter.
Långsiktig miljöövervakning, kampanjer och massexperiment
Vi samlar in data om naturens kalender på tre olika sätt. Dels bedriver vi långsiktig miljöövervakning i form av ”kalendrar”, dels genomför vi korta ”kollar” där vi tar en ögonblicksbild av naturens kalender i landet. Slutligen organiserar vi varje år större "försök" tillsammans med skolelever.Kalendrar
Den långsiktiga miljöövervakningen genomförs av frivilliga och professionella så kallade fenologiväktare i Växtkalendern, Bikalendern och Fågelkalendern. Du är varmt välkommen att bli fenologiväktare! Naturens kalender bestod till en början bara av växtobservationer, men sedan 2015 pågår Bikalendern medan Fågelkalendern utvecklas just nu för att kunna starta våren 2017.Kollar
Under Valborgshelgen genomför vi Vårkollen, en 3-dagars kampanj där vi med hjälp av tusentals observationer från hela landet skaffar oss en "ögonblicksbild" av hur långt våren kommit.Försök
Vi vill också uppmuntra elever att vara ute i naturen året runt och delta i riktig forskning om klimatförändringens effekter. I Höstförsöket, som genomförts årligen sedan 2013, har tusentals skolelever deltagit och skickat in data om höstlövsfärgernas utveckling.Motiv och syfte
Förändringar av naturens kalender är den tydligaste biologiska effekten av klimatförändringen. Vårtecknen kommer tidigare, men vi är mer osäkra på hur hösten förändras. Växtsäsongens start, slut, längd och andra händelser i naturens kalender är kopplade till grundläggande egenskaper hos ekosystemen. Exempelvis påverkas utbytet av koldioxid och vattenånga mellan atmosfären och naturen om tidpunkten för lövsprickning och höstlöv ändras. Vi undrar också hur samspelet mellan olika samspelande arter, t.ex. växterna och deras pollinatörer, påverkas om naturens kalender ändras. En förändring av naturens kalender får också effekt för landets alla pollenallergiker eftersom både tidpunkten och längden på pollenperioden ändras.Målet med Naturens kalender är att samla in data om allt från första vårtecken till sista hösttecken, så att vi kan erbjuda en landsomfattande databas till alla intresserade. På så sätt hoppas vi underlätta forskning, miljömålsarbete och information och göra oss bättre rustade att möta klimatförändringens effekter. Data från Naturens kalender används exempelvis till uppföljningen av de svenska miljömålen genom miljömålsindikatorn ”Växternas växtsäsong”. Du kan bidra till detta genom att bli fenologiväktare och rapportera in dina observationer av naturens kalender!
| Kjell Bolmgren SLU, Sveriges lantbruksuniversitet Samordnare för Svenska fenologinätverket kjell.bolmgren@slu.se 0730-670365 |
|
